Han har ihop det med min fru.
Ska jag mörda honom nu?
Jag har så svårt att slå mig lös.
Han har ihop det med min fru.
Ska jag mörda honom nu?
Ja, som en nästan religiös.
Om bara jag får tid,
den tid jag inte har,
för henne gnor jag i ett sträck.
På dagskift varje dag,
på nattskift varje natt,
och på söndag har jag extra knäck.
Även om jag gick rätt fram,
tycker jag det blir en skam.
Hela saken är så skandalös.
Visst sover jag i trädgårdsskjulet,
i dubbelsängen snarkar de.
Visst är väl jag det tredje hjulet.
Sånt får man inte bry sig om.
Han har ihop det med min fru.
Ska jag mörda honom nu?
Jag som har så svårt att slå mig lös.
Med arschemik, va?
Ja, det är för rått.
Men med ett skott?
Ja, för lätt.
Med vänskap, då?
Ja, det är lätt sagt.
Med tyst frakt.
Kan sånt vara rätt?
Han har ihop det med min fru.
Ska jag mörda honom nu?
Jag som har Bibeln kvar sen jag gick fram.
Han har ihop det med min fru,
men jag har inget sagt ännu.
Inte ens med blom och gram.
Jag är korrekt, men knappt.
Då kallar han mig slapp,
som blivit snärjd av kärleksgan.
Han säger när han slåss,
att kärlekshet har blåss.
Gör honom galen hela kan.
Ha ha ha ha ha ha.
Jag tror inte han förstår hur det känns
vid mina år att mista fru och elva barn.
Visst får jag stå vid spiselhällen.
Jag piskar mattan och vår hund.
Jag gnolar soft music om kvällen.
Men alla har sin svåra stund.
Han har ihop det med min fru.
Men varför döda honom nu?
Nu när han syftar är så fin.
Jag var för döda honom säger när det är tack vare mig.
Han går på en i Syrien.